Allt jag ser

För allt jag ser utanför mitt fönster är bara regn, regn, regn. Oavbrutet sedan i natt. Grått är det också. Inte konstigt att människor blir höstdeprimerade, då solskenet lyser med sin frånvaro! Jag längtar till att få springa av mig rastlösheten ikväll. Efter en veckas vilande och det här vädret på det är det konstigt att man inte blivit galen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0